Vad är Emibas och emigrantforskning? Så hittar du dina utvandrade släktingar

Emibas är en av de viktigaste databaserna för dig som vill spåra svenska utvandrare. Namnet är en förkortning för Emigranten Bas, och databasen innehåller uppgifter om svenskar som emigrerade under perioden cirka 1840 till 1930. Materialet bygger i första hand på de svenska kyrkböckerna, framför allt utflyttningslängder och husförhörslängder, vilket gör Emibas till en pålitlig brygga mellan personens svenska ursprung och utvandringen.

Det som gör Emibas så användbart är att uppgifterna är knutna till hemförsamlingen i Sverige. För varje registrerad person finns ofta namn, födelsedatum, födelseort, hemförsamling, utflyttningsår och uppgift om destinationsland. Eftersom informationen hämtats direkt ur kyrkans noteringar kan du som släktforskare lättare koppla en utvandrare till resten av familjen i de svenska arkiven. Det skiljer Emibas från många utländska källor, som ofta saknar exakta svenska ortsuppgifter.

Emigranten Populär och de andra databaserna

Emibas ingår i en familj av databaser som tillsammans brukar säljas under namnet Emigranten Populär. Förutom Emibas finns bland annat Emihamn, som bygger på poliskammarens passagerarlistor från Göteborgs hamn. Göteborg var den dominerande utvandrarhamnen, och dessa listor registrerade resenärernas namn, ålder, hemort och planerade resmål. Genom att kombinera Emibas med Emihamn kan du i bästa fall följa en person hela vägen från hemförsamlingen, via utflyttningen, fram till avresan med båt.

Databaserna har tagits fram genom ett omfattande arbete där bland annat Svenska Emigrantinstitutet i Växjö och en stor mängd ideella släktforskare deltagit. Tillsammans omfattar materialet flera miljoner poster, vilket gör det till en grundpelare i svensk emigrantforskning. Det är dock viktigt att komma ihåg att ingen databas är fullständig. Alla utvandrare finns inte med, dels för att registreringen i kyrkböckerna ibland var bristfällig, dels för att en del lämnade landet utan att anmäla flytt.

Vad är emigrantforskning?

Emigrantforskning är den gren av släktforskningen som handlar om att kartlägga personer som lämnat sitt hemland. För svensk del rör det sig om den stora utvandringen, då fattigdom, missväxt, religiöst tvång och brist på framtidsutsikter fick många att söka lyckan utomlands. Den allra största strömmen gick till USA, men många reste även till Kanada, Australien och Sydamerika.

Att forska kring en emigrant är ofta en tvåstegsprocess. Först kartlägger du personens liv i Sverige med hjälp av kyrkböcker och databaser som Emibas. Därefter försöker du hitta personen i mottagarlandets källor. För USA kan det handla om folkräkningar, immigrationslistor från Ellis Island, naturalisationshandlingar, kyrkoböcker och gravregister. Utmaningen är att namnen ofta ändrades vid ankomsten: Johansson kunde bli Johnson, och förnamn anpassades till engelska. Just därför är de exakta svenska uppgifterna i Emibas så värdefulla, eftersom de hjälper dig att identifiera rätt person bland tusentals med liknande namn.

Så använder du Emibas i praktiken

När du söker i Emibas är det klokt att börja brett och sedan snäva in. Eftersom stavningar varierade kan det löna sig att söka på enbart efternamn och födelseår, eller att prova olika varianter. Födelsedatum och hemförsamling är de starkaste ledtrådarna för att avgöra om du hittat rätt person. Hittar du en träff bör du alltid gå vidare till originalkällan, alltså själva kyrkboken, för att bekräfta uppgifterna och få med detaljer som databasen inte tagit med.

Ett vanligt arbetssätt ser ut så här. Du hittar din anfaders bror i husförhörslängden, ser att han markerats som utflyttad till Nordamerika ett visst år, och söker sedan upp honom i Emibas för att bekräfta resmålet. Därefter letar du i Emihamn efter avresan från Göteborg, och slutligen söker du i amerikanska immigrationsregister för att se var han bosatte sig. Pusselbitarna kompletterar varandra, och tillsammans tecknar de en bild av en hel livsresa.

Emibas, DNA och nya källor

Emigrantforskningen har fått ny kraft genom DNA-tester. Många ättlingar till svenska utvandrare bor i dag i USA och har testat sig hos något av de stora DNA-företagen. Genom att jämföra dna-matchningar kan du ibland knyta ihop grenar som de skriftliga källorna inte räcker till för. En amerikansk DNA-matchning med okänt ursprung kan visa sig härstamma från just den bror eller syster som en gång lämnade Sverige. Här blir Emibas ett kraftfullt komplement, eftersom databasen kan hjälpa dig att identifiera vem utvandraren var och var i Sverige släkten hörde hemma.

Vid sidan av Emibas finns flera andra resurser värda att känna till. Riksarkivet och tjänster som ArkivDigital ger tillgång till digitaliserade kyrkböcker, medan utländska databaser som FamilySearch och Ancestry öppnar dörren till mottagarländernas arkiv. För den som vill fördjupa sig är Svenska Emigrantinstitutet och dess samlingar i Växjö en värdefull kunskapskälla, liksom House of Emigrants och den utvandrarforskning som bedrivs vid flera släktforskarföreningar.

Sammanfattningsvis är Emibas en oumbärlig nyckel för svensk emigrantforskning. Databasen kopplar samman det svenska ursprunget med utvandringen och gör det möjligt att följa en person över Atlanten. Kombinerar du Emibas med kyrkböcker, hamnlistor, utländska arkiv och i bästa fall ett DNA-test, har du goda chanser att återförena din släkts utvandrade grenar med dem som stannade kvar i Sverige.