Brattåsmorden: åtal väckt - nu prövas DNA-släktforskningen i domstol

Åtalet: två mord, en nekande man

Åtalet lämnades in till Ångermanlands tingsrätt i dag, den 7 augusti 2026. Mannen, som är i 45-årsåldern, åtalas för två fall av mord och har suttit häktad sedan den 10 april. Han nekar konsekvent till brott, vilket gör bevisprövningen till rättegångens kärna: här finns ingen bekännelse att luta sig mot, utan åklagarens fall vilar tungt på den tekniska bevisningen - med DNA-spåren i centrum. Bland bevisen i åtalet finns bland annat DNA från ett tuggummi.

Tillbaka till gården i Brattås

Den 2 juni 2005 hittades en man och en kvinna i 70-årsåldern döda på en gård i Brattås strax utanför Härnösand. Polisen kunde tidigt säkra DNA-spår på platsen, bland annat på ett av offren - men spåren matchade ingen person i registren, och trots omfattande utredningsarbete gick fallet i stå. I mer än två decennier förblev dubbelmordet ett av Sveriges mest kända kalla fall.

Vi har tidigare berättat hela historien om hur fallet till slut fick liv igen - den nya lagen, den förlängda DNA-profilen och släktträdet som ledde utredarna rätt.

Så hittades den misstänkte

Vändpunkten kom med den lagändring som gav polisen möjlighet att använda DNA-baserad släktforskning i mordutredningar. I augusti 2025 beslutade åklagaren att metoden skulle användas i Brattåsutredningen: brottsplatsens DNA-profil analyserades om med modern teknik och jämfördes mot en kommersiell släktforskningsdatabas.

Släktforskningsarbetet ringade in en kandidat, och den 8 april i år greps mannen. Ett topsprov togs - och det matchade spåren från gården. Två dagar senare häktades han på sannolika skäl misstänkt för två mord, och nu, fyra månader efter gripandet, är förundersökningen klar och åtalet väckt.

Nu prövas metoden i rätten

Att en DNA-träff pekar ut en person är inte samma sak som en fällande dom. Försvaret väntas angripa både vad spåren faktiskt bevisar - när och hur de hamnade på platsen - och hur de har hanterats under 21 år. Domstolen ska också väga att själva släktforskningen bara var ett spaningsverktyg: det som juridiskt bär åtalet är den direkta matchningen mellan mannens topsprov och brottsplatsspåren, tillsammans med övrig bevisning.

Det är just därför rättegången följs så noga av både jurister och forensiker. En fällande dom skulle bli den starkaste bekräftelsen hittills på att den svenska modellen för forensisk genetisk genealogi fungerar hela vägen - från databasträff till dom. En friande dom skulle i stället sätta fingret på metodens gränser.

Från Linköping till Brattås

Sverige har bara ett tidigare fullbordat facit: dubbelmordet i Linköping 2004, som klarades upp 2020 som landets första fall löst med DNA-släktforskning. Där erkände gärningsmannen - i Brattåsfallet nekar den åtalade, och det är skillnaden som gör den här rättegången till något nytt. För de utredare som väntar med andra kalla fall i högen kan utgången avgöra hur ofta, och hur självsäkert, metoden används framöver.

Vad händer nu?

Tingsrätten tar nu ställning till åtalet och sätter ut huvudförhandling. DNA.se följer fallet och återkommer när rättegången inleds och när domen faller.