Vad är DISBYT och Disgen? Så fungerar släktforskarens verktyg

När du börjar släktforska stöter du snabbt på namnen DISBYT och Disgen. Båda kommer från föreningen DIS, Föreningen för datorhjälp i släktforskningen, som är en av Sveriges största släktforskarföreningar och en del av nätverket kring Sveriges Släktforskarförbund. DIS arbetar för att göra datorn och digitala verktyg till ett självklart hjälpmedel i forskningen, och de två tjänsterna fyller olika men kompletterande funktioner.

Även om namnen liknar varandra är det viktigt att hålla isär dem. Disgen är ett släktforskningsprogram som du installerar och använder för att registrera och bygga upp din egen släkttavla. DISBYT är en databas och söktjänst där du kan jämföra dina uppgifter med andra forskares material för att hitta gemensamma anor. Tillsammans gör de det enklare att både dokumentera och dela släktforskning.

Vad är Disgen?

Disgen är ett av de mest använda släktforskningsprogrammen i Sverige och utvecklas av DIS. I programmet matar du in personer, släktrelationer, datum och händelser som födelse, dop, vigsel, flytt och död. Du kan koppla källor, bilder och dokument till varje person, vilket gör att din forskning blir både ordnad och spårbar.

En av styrkorna med Disgen är att programmet är anpassat efter svenska förhållanden. Det hanterar exempelvis svenska ortnamn, församlingar och historiska indelningar på ett sätt som internationella program inte alltid gör. Programmet har också en kartfunktion där du kan placera ut platser och följa hur släkten flyttat geografiskt över tid.

Disgen erbjuder dessutom olika sätt att presentera din forskning. Du kan skapa antavlor, stamtavlor och utskrifter, och exportera material i standardformatet GEDCOM, som gör att uppgifter kan flyttas mellan olika program och tjänster. GEDCOM är viktigt eftersom det fungerar som ett gemensamt språk mellan släktforskningsprogram världen över.

För att använda Disgen behöver du normalt vara medlem i DIS och köpa en licens. Föreningen erbjuder support, handledningar, faddrar och kurser, vilket gör programmet särskilt lämpligt för den som vill ha hjälp på svenska och en aktiv gemenskap att vända sig till.

Vad är DISBYT?

DISBYT är en söktjänst där släktforskare kan jämföra sina uppgifter med varandra. Tanken är enkel men kraftfull: i stället för att leta efter samma anor om och om igen i kyrkböcker, kan du söka i andras forskning och se om någon redan har kartlagt en gren du själv är intresserad av.

Deltagarna skickar in utdrag ur sin släktforskning, vanligtvis i form av en GEDCOM-fil. För varje person registreras grundläggande uppgifter som namn, ungefärligt födelseår och födelseort. När du sedan söker i DISBYT kan du hitta andra forskare som har samma personer i sina träd. Du får då information om vem som lämnat uppgifterna så att ni kan kontakta varandra och utbyta forskning.

Det är viktigt att förstå vad DISBYT är och inte är. Databasen innehåller inte fullständiga personakter med alla källor, utan fungerar som en kontaktförmedling och sökhjälp. Den pekar ut var det kan finnas mer att hämta och vem du bör prata med. Det egentliga utbytet sker sedan mellan dig och den andra forskaren.

För att skydda nu levande personer registreras normalt bara personer som är födda för länge sedan, ofta före ett visst årtal. På så vis blir DISBYT framför allt ett verktyg för att knyta ihop äldre släktled, samtidigt som integriteten för levande släktingar värnas.

Hur hänger DISBYT och Disgen ihop?

De två tjänsterna kompletterar varandra på ett naturligt sätt. I Disgen bygger du upp och dokumenterar din egen forskning. När du sedan vill jämföra dina anor med andras kan du exportera materialet och skicka in det till DISBYT. Eftersom Disgen hanterar GEDCOM-export är steget mellan programmet och söktjänsten kort.

Man ska dock komma ihåg att DISBYT inte är låst till Disgen. Även om du använder ett annat släktforskningsprogram kan du delta i DISBYT, så länge du kan skapa en GEDCOM-fil. På samma sätt kan du använda Disgen utan att någonsin lägga in dina uppgifter i DISBYT. De är alltså två separata verktyg som ofta används tillsammans men inte kräver varandra.

Vilken nytta har du som släktforskare?

För en nybörjare kan Disgen ge struktur från start. I stället för lösa anteckningar och spridda dokument samlar du allt på ett ställe, med möjlighet att koppla källor och belägga dina slutsatser. Det gör forskningen mer pålitlig och lättare att dela med andra.

DISBYT sparar i sin tur ofta mycket tid. Många släktforskare har kört fast i en gren och upptäcker via DISBYT att en avlägsen släkting redan har grävt djupt i just den linjen. Att hitta varandra kan innebära att flera generationers arbete plötsligt blir tillgängligt. Samtidigt är det klokt att alltid kontrollera uppgifter du får mot originalkällor, eftersom andras forskning kan innehålla felaktigheter eller obekräftade antaganden.

För den som även arbetar med DNA-test kan dessa verktyg vara värdefulla komplement. När ett DNA-test pekar ut en okänd släkting behöver du ofta en dokumenterad släkttavla för att förstå hur ni är besläktade. Här kommer ett ordnat träd i Disgen och möjligheten att hitta gemensamma anor via DISBYT väl till pass, eftersom DNA-resultat sällan ger svar på egen hand utan måste kombineras med traditionell forskning.

Sammanfattningsvis är Disgen verktyget för att bygga din forskning och DISBYT tjänsten för att hitta andra som forskar på samma släkt. Genom att använda dem tillsammans får du både ordning på ditt eget material och en väg in i ett större nätverk av svenska släktforskare, vilket gör resan bakåt i historien både enklare och roligare.