Barr-kropp (Barrkromatin)
En Barr-kropp är den inaktiverade och hoppackade X-kromosom som syns som en mörkfärgad klump i cellkärnan hos individer med fler än en X-kromosom. Den är ett synligt bevis på att en av X-kromosomerna har stängts av.
Begreppet är uppkallat efter den kanadensiske forskaren Murray Barr, som tillsammans med Ewart Bertram upptäckte strukturen i slutet av 1940-talet. De märkte att celler från honor av katt innehöll en liten mörk klump i cellkärnan som saknades hos hanar. Denna klump visade sig vara en kondenserad, hopknölad X-kromosom.
Bakgrunden ligger i något som kallas X-inaktivering. Personer som har två X-kromosomer skulle annars tillverka dubbelt så mycket av de proteiner som X-kromosomens gener kodar för jämfört med personer som bara har en X-kromosom. För att jämna ut detta, en process som kallas dosjustering, stängs den ena X-kromosomen av tidigt i fosterutvecklingen. Den avstängda kromosomen packas ihop till tätt kromatin och blir då synlig i mikroskop som en Barr-kropp.
En enkel tumregel är att antalet Barr-kroppar i en cell alltid är en mindre än det totala antalet X-kromosomer. En person med kromosomuppsättningen XX har därför en Barr-kropp, medan en person med XY inte har någon. Detta gör Barr-kroppar användbara vid analys av avvikande antal könskromosomer. Vid Klinefelters syndrom (XXY) ser man en Barr-kropp trots manligt kön, och vid Triple X (XXX) ser man två. Vid Turners syndrom (X0) saknas Barr-kroppen helt.
Ett konkret exempel är sköldpaddsfärgade katter. Eftersom genen för pälsfärg sitter på X-kromosomen, och olika celler slumpmässigt har inaktiverat antingen den ena eller den andra X-kromosomen, blir pälsen ett lapptäcke av olika färger. Just därför är nästan alla sköldpaddsfärgade katter honor.
För släktforskaren är Barr-kroppen mest intressant som en pusselbit i förståelsen av hur könskromosomer nedärvs och uttrycks. Historiskt användes Barr-kroppsanalys även för könsbestämning, bland annat inom idrotten, men metoden anses idag förlegad eftersom den inte fångar upp den biologiska komplexiteten. Modern genetik använder istället direkta DNA-analyser för att kartlägga könskromosomer.