Compound heterozygot

För att förstå begreppet behöver vi minnas att vi har våra gener i par. Den ena kopian ärver vi från vår mamma och den andra från vår pappa. När det gäller recessiva sjukdomar krävs det att båda kopiorna av en gen är skadade för att sjukdomen ska bryta ut. Bär man bara på en skadad kopia är man frisk anlagsbärare.

Det vanligaste man tänker sig är att de två skadade kopiorna har exakt samma fel, alltså identiska varianter. Då talar man om att personen är homozygot för mutationen. Men det förekommer ofta att de två kopiorna har olika fel i samma gen. Då har personen en mutation av ett slag på kromosomen från mamman och en helt annan mutation på kromosomen från pappan. Detta kallas att vara compound heterozygot. Resultatet blir ändå att ingen av genens båda kopior fungerar normalt, och sjukdomen kan bryta ut precis som vid äkta homozygoti.

Ett konkret exempel är cystisk fibros, som orsakas av varianter i genen CFTR. Det finns över tusen kända sjukdomsorsakande varianter i denna gen. Tänk dig att en mamma är frisk bärare av varianten F508del och en pappa är frisk bärare av en annan variant, exempelvis G542X. Båda är helt symtomfria eftersom de var och en bara har en skadad kopia. Men ett barn kan ärva F508del från mamman och G542X från pappan. Barnet blir då compound heterozygot och utvecklar cystisk fibros, trots att det aldrig fanns två likadana mutationer i släkten.

För släktforskare och för den som tar ett DNA-test är detta nyttigt att känna till. Många hälsorelaterade test letar efter ett begränsat urval av kända varianter. Ett test som bara hittar en av två möjliga mutationer kan ge ett falskt lugnande besked, eftersom den andra varianten kan sitta dold någon annanstans i genen. Vill man ha en säker bedömning av ärftliga sjukdomar bör man därför vända sig till sjukvården och genetisk vägledning, där hela genen kan analyseras och föräldrarnas anlag kartläggas.