Dominant (dominant arvsanlag)
Dominant beskriver en genvariant (allel) som visar sin effekt även när den bara finns i en enda kopia. Den dominanta varianten överskuggar då effekten av den motsvarande variant som kallas vikande, eller recessiv.
Vi människor bär på två uppsättningar av de flesta gener, en från mamman och en från pappan. För varje plats i arvsmassan finns alltså två varianter, så kallade alleler. Hur dessa två samverkar avgör vilken egenskap som faktiskt syns, det vill säga vår fenotyp. När en allel är dominant räcker det med en enda kopia för att egenskapen ska komma till uttryck.
Motsatsen är recessiv. En recessiv egenskap visar sig bara när båda allelerna är av den vikande typen. Inom genetiken används ofta versaler för dominanta alleler och gemener för recessiva, till exempel B för brun ögonfärg och b för blå.
Ett klassiskt exempel handlar om just ögonfärg, även om verkligheten är mer komplicerad än skolböckernas modell. Tänk dig att brun färg (B) är dominant och blå (b) är recessiv. En person kan då ha kombinationerna BB, Bb eller bb. Både BB och Bb ger bruna ögon, eftersom det räcker med en enda B för att den bruna färgen ska slå igenom. Endast personer med bb får blå ögon. Det förklarar varför två brunögda föräldrar ibland kan få ett blåögt barn: båda kan bära på en dold b-allel (Bb) och föra den vidare.
Det är viktigt att förstå att dominant inte betyder vanligast eller starkast i någon vardaglig mening. En dominant variant kan vara mycket ovanlig i befolkningen men ändå dominant i nedärvningen. Begreppet säger bara något om hur allelen uttrycks i förhållande till sin partner, inte hur ofta den förekommer.
Inom släktforskning och hälsa har dominant nedärvning stor betydelse. Vissa ärftliga tillstånd följer ett autosomalt dominant mönster, vilket innebär att ett barn har omkring 50 procents risk att ärva anlaget om den ena föräldern bär på det. Det gör att egenskapen eller sjukdomen ofta syns i flera generationer i rad. Recessiva tillstånd kan däremot hoppa över generationer och dyka upp först när två anlagsbärare får barn tillsammans.
I praktiken är många egenskaper inte renodlat dominanta eller recessiva. Det finns mellanformer som ofullständig dominans och samdominans, och de flesta egenskaper påverkas dessutom av många gener samtidigt.