Fixeringsindex (Fst)
Fixeringsindex, oftast förkortat Fst, är ett statistiskt mått inom populationsgenetik som beskriver hur stor genetisk skillnad det finns mellan olika populationer. Värdet visar hur mycket av den totala genetiska variationen som beror på indelningen i grupper snarare än på variation inom grupperna.
Fixeringsindex utvecklades ursprungligen av genetikern Sewall Wright och är ett av de viktigaste verktygen för att jämföra folkgrupper. Måttet bygger på hur ofta olika genvarianter, så kallade alleler, förekommer i en population. Genom att jämföra allelfrekvenserna mellan två eller flera grupper kan man räkna ut ett enda tal som sammanfattar hur genetiskt åtskilda de är.
Fst anges på en skala från 0 till 1. Ett värde nära 0 betyder att grupperna är genetiskt mycket lika och att i stort sett all variation finns inom grupperna. Ett värde nära 1 betyder tvärtom att grupperna är starkt differentierade och att olika varianter har blivit nästan fixerade, alltså helt dominerande, i respektive grupp. I praktiken är Fst-värden mellan mänskliga populationer ofta låga, vanligen mellan 0,05 och 0,15, vilket visar att människor som art är genetiskt mycket lika varandra.
Ett konkret exempel: tänk dig en viss genvariant som finns hos 70 procent av invånarna i ett land och hos 30 procent i ett annat. Denna skillnad i frekvens bidrar till ett positivt Fst-värde. Om samma variant i stället förekom hos ungefär 50 procent i båda länderna skulle bidraget bli nära noll, eftersom grupperna då knappt skiljer sig åt för just den genen. Genom att väga samman tusentals sådana positioner i arvsmassan får forskarna en heltäckande bild av hur närbesläktade populationerna är.
Inom släktforskning och kommersiella DNA-test är Fst en av byggstenarna bakom de härkomstskattningar som anger varifrån dina anor kommer. När testföretagen bygger sina referenspaneler använder de bland annat fixeringsindex för att avgöra hur tydligt skilda olika referensgrupper är. Ju högre Fst mellan två regioner, desto lättare är det för algoritmen att skilja dem åt i din egen genetiska profil. Mellan grannfolk med lång gemensam historia är skillnaderna däremot små, vilket är en av anledningarna till att resultat ibland blandar samman närliggande områden.
Fst är alltså inte ett mått på enskilda individer utan på hela grupper, och det ger en kvantitativ grund för att förstå mänsklig mångfald och migration genom historien.