Markörassisterad selektion (MAS)
Markörassisterad selektion är en metod inom växt- och djurförädling där man använder DNA-markörer som är kopplade till önskade egenskaper för att välja ut individer för avel. I stället för att enbart bedöma synliga egenskaper studerar man arvsmassan direkt.
Markörassisterad selektion, ofta förkortat MAS, bygger på att vissa platser i arvsmassan, så kallade genetiska markörer, ligger nära eller i de gener som styr en viss egenskap. Genom att leta efter dessa markörer i ett DNA-prov kan förädlare snabbt avgöra vilka individer som bär på den önskade varianten, utan att behöva vänta på att egenskapen visar sig i praktiken.
En markör är en igenkännbar bit av DNA med känd position i genomet. När en markör nedärvs tillsammans med en gen som ger en eftertraktad egenskap, till exempel motståndskraft mot en sjukdom, kan markören fungera som en flagga. Hittar man flaggan är chansen stor att individen även bär på den fördelaktiga genvarianten. Detta kallas att markören och genen är kopplade.
Metoden är särskilt värdefull för egenskaper som är svåra eller dyra att mäta direkt, eller som visar sig först sent i livet. Inom traditionell förädling kan det ta många generationer att fastställa om en planta tål torka eller om ett djur har goda mjölkegenskaper. Med MAS kan urvalet göras redan i frö- eller ungdjursstadiet, vilket sparar både tid och resurser.
Ett konkret exempel finns inom risodling. Forskare har identifierat en gen som kallas Sub1, vilken gör att risplantor överlever flera veckor under vatten vid översvämningar. Genom att använda DNA-markörer kopplade till Sub1 kan förädlare korsa in egenskapen i populära rissorter och sedan välja ut just de plantor som ärvt genen, utan att först behöva översvämma fälten för att testa. Resultatet har blivit översvämningståliga rissorter som odlas av miljontals bönder.
Markörassisterad selektion skiljer sig från genmodifiering. Vid MAS förs inga främmande gener in, utan man väljer mellan naturligt förekommande varianter genom vanlig korsning. Tekniken är därför ett komplement till klassisk avel snarare än en ersättning.
För släktforskare och privatpersoner är MAS mest intressant som bakgrundskunskap. Det visar hur samma grundprincip om nedärvda DNA-markörer som används i genealogiska DNA-tester också tillämpas praktiskt inom jordbruk och boskapsskötsel för att förbättra grödor och djur.