Moderlig linje (maternell linje)
Den moderliga linjen är den obrutna släktlinje som följs bakåt enbart genom mödrar: din mamma, hennes mamma, hennes mamma och så vidare. I DNA-sammanhang spåras den med hjälp av mitokondrie-DNA (mtDNA).
Varje människa bär på mitokondrie-DNA, ett litet arvsanlag som finns i cellernas energifabriker, mitokondrierna. Detta DNA ärvs nästan oförändrat från mor till barn, oavsett om barnet är en pojke eller flicka. Däremot för bara döttrar det vidare till nästa generation. Det innebär att alla i en moderlig linje, både män och kvinnor, delar samma mtDNA, men endast kvinnorna kan föra det vidare.
Den moderliga linjen är alltså spegelbilden av den faderliga linjen, som spåras via Y-kromosomen och bara följer män. Tillsammans täcker de två linjerna bara en mycket liten del av hela ditt släktträd. Om du går tio generationer bakåt har du över tusen anor, men den moderliga linjen utgör en enda av dem: din mammas mammas mammas mamma och så vidare rakt upp.
Ett konkret exempel: Anna ärvde sitt mtDNA från sin mamma Karin, som i sin tur fick det från sin mamma Elsa. Annas bror Erik bär exakt samma mtDNA som Anna, men eftersom han är man stannar linjen hos honom, den förs inte vidare till hans barn. Annas egna barn, både söner och döttrar, får däremot hennes mtDNA. På så vis kan ett mtDNA-test koppla samman släktingar som delar en gemensam mormorslinje långt tillbaka i tiden.
Eftersom mitokondrie-DNA förändras mycket långsamt är det användbart för att studera djupa, uråldriga samband snarare än släktskap de senaste århundradena. Forskare delar in mänsklighetens moderliga linjer i så kallade haplogrupper, grupper som har en gemensam kvinnlig anmoder tusentals år bakåt. Begreppet "den mitokondriella Eva" syftar på den kvinna från vilken alla nu levande människors moderliga linjer ytterst kan härledas.
För släktforskaren är ett mtDNA-test mest värdefullt som komplement. Det kan bekräfta eller avfärda att två personer delar en gemensam mormorslinje, och det avslöjar din djupa ursprungslinje, men det ger sällan exakta svar om vem din anmoder var för bara några generationer sedan. Vill du kartlägga hela släkten behöver du kombinera det med vanliga autosomala DNA-tester och traditionell arkivforskning.