Neutralteorin (den neutrala teorin om molekylär evolution)
Neutralteorin är en evolutionsbiologisk modell som hävdar att de flesta genetiska förändringar på molekylär nivå är selektivt neutrala, det vill säga varken gynnar eller missgynnar organismen. Slumpen, snarare än naturligt urval, styr därför vilka mutationer som sprids i en population.
Neutralteorin formulerades på 1960-talet av den japanske genetikern Motoo Kimura. Den utmanade den dåvarande synen att i stort sett alla genetiska skillnader mellan individer och arter måste ha formats av naturligt urval. Kimura menade istället att den allra största delen av mutationerna i DNA är neutrala: de varken förbättrar eller försämrar individens chans att överleva och föra vidare sina gener.
En central poäng är att neutrala mutationer inte sållas bort eller gynnas av urvalet. Istället avgörs deras öde av genetisk drift, en slumpmässig process där vissa varianter av en gen råkar bli vanligare och andra försvinner från generation till generation. I små populationer går denna slumpvandring snabbare, medan stora populationer bromsar effekten.
Ett konkret exempel är så kallade tysta mutationer. DNA läses i grupper om tre baser, och flera olika trippletter kan koda för samma aminosyra. Om en mutation byter ut en bas men proteinet ändå blir exakt likadant, märker kroppen ingen skillnad. En sådan förändring är i praktiken neutral och kan spridas eller försvinna helt av en slump.
För släktforskare och den som tar ett DNA-test har neutralteorin stor praktisk betydelse. Eftersom neutrala mutationer ansamlas i en någorlunda jämn takt fungerar de som en molekylär klocka. Genom att räkna skillnader i exempelvis mitokondrie-DNA eller på Y-kromosomen kan forskare uppskatta hur lång tid som gått sedan två personer eller två släktlinjer hade en gemensam förfader. Indelningen i haplogrupper bygger just på sådana neutrala markörer som samlats på hög under tusentals år.
Det är viktigt att förstå att neutralteorin inte förnekar naturligt urval. Urvalet är fortfarande avgörande för egenskaper som påverkar överlevnad och fortplantning, exempelvis sjukdomsresistens. Teorins poäng är att på själva molekylnivån är förändringarna oftast osynliga för urvalet och därmed slumpstyrda. Idag ses neutralteorin som en grundpelare i modern populationsgenetik och som en nödvändig referensmodell när forskare vill avgöra om en viss del av arvsmassan faktiskt har påverkats av urval eller bara förändrats av ren slump.