Parvis jämförelse (pairwise comparison)

Parvis jämförelse är en metod där två DNA-profiler jämförs direkt mot varandra för att mäta hur mycket genetiskt material de delar. Resultatet används för att bedöma om och hur nära två personer är släkt.

Inom autosomal DNA-analys handlar släktskap om att hitta delade DNA-segment, alltså sträckor på kromosomerna där två personer har identiska varianter. En parvis jämförelse innebär att testföretaget eller ett analysverktyg ställer just två individers data mot varandra, kromosom för kromosom, och letar efter dessa gemensamma sträckor.

Resultatet brukar redovisas i centimorgan (cM), en enhet som mäter den genetiska längden på de delade segmenten. Ju mer DNA två personer delar, desto närmare är de troligen släkt. Två helsyskon delar i genomsnitt omkring 2 550 cM, en förälder och ett barn delar runt 3 500 cM, medan mer avlägsna kusiner kanske bara delar ett tjugotal cM.

När du laddar upp ditt resultat till en databas som GEDmatch eller får en träfflista hos ett testföretag, görs i praktiken många parvisa jämförelser: ditt DNA jämförs ett par i taget mot var och en av de andra personerna i databasen. Varje jämförelse ger ett mått på hur mycket ni delar, och de som delar tillräckligt mycket dyker upp som matchningar.

Ett konkret exempel

Tänk dig att Anna vill veta hur hon är släkt med en okänd matchning vid namn Bertil. En parvis jämförelse visar att de delar 850 cM fördelat på flera segment. Den siffran är för låg för syskon men passar bra för exempelvis halvsyskon, farbror eller morbror, eller kusin. Genom att kombinera detta med åldrar, namn och kända släktled kan Anna sedan ringa in det troliga sambandet.

Begränsningar att känna till

En parvis jämförelse säger hur mycket DNA två personer delar, men inte exakt hur de är släkt. Samma mängd delat DNA kan motsvara flera olika relationer, eftersom hur mycket man ärver varierar slumpmässigt. Dessutom kan korta segment ibland vara falska träffar som beror på vanliga DNA-mönster i en befolkning snarare än på en gemensam ana. Därför kombinerar man ofta parvisa jämförselser med trepartsverktyg och triangulering, där flera personer jämförs samtidigt för att stärka slutsatserna.