Polygenetiskt riskscore (PRS)
Ett polygenetiskt riskscore är ett sammanvägt mått som beräknar din genetiska benägenhet för en viss egenskap eller sjukdom genom att lägga ihop effekten av många tusen genvarianter i ditt DNA.
Topplistan: bästa DNA-testen just nu
Uppdaterad- Vårt val
1
FamilyTreeDNA
Bäst för släktforskning- Enda stora testet med Y-DNA och mtDNA
- Hitta släktingar i en databas med ca 2 miljoner
- Svar på 5-8 veckor
4,7/5★★★★★Enastående -
2
MyHeritage DNA
Bäst för svenska släktingar
Svensk sida- Priser i kronor
- Starkast i Norden, ca 8 miljoner testade
- Släktträd och matchningar på samma ställe
4,5/5★★★★★Utmärkt -
3
tellmeGen
Bäst för hälsa och anlagSvensk sida- 420+ rapporter om hälsa, ursprung och mediciner
- Ingen prenumeration, uppdateringar ingår
- Kod Sibocoach10 ger 10 % på Advanced
4,2/5★★★★★Mycket bra
De flesta vanliga sjukdomar och egenskaper påverkas inte av en enda gen, utan av ett stort antal genetiska varianter som var och en bidrar med en liten effekt. Ett polygenetiskt riskscore, ofta förkortat PRS, är ett sätt att summera alla dessa små bidrag till ett enda tal. Resultatet visar hur din genetiska profil förhåller sig till befolkningen i stort, alltså om du har en lägre, genomsnittlig eller högre ärftlig benägenhet än andra.
Grunden för beräkningen kommer från så kallade GWAS-studier (genomvida associationsstudier). I dessa undersöks DNA hos hundratusentals eller miljoner människor för att hitta vilka varianter som är kopplade till exempelvis hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller kroppslängd. Varje variant får en vikt utifrån hur stark kopplingen är. När ditt eget DNA analyseras räknas dina varianter ihop med dessa vikter, och summan blir ditt riskscore.
Ett konkret exempel: föreställ dig att forskare identifierat 5 000 genvarianter som var och en höjer eller sänker risken för typ 2-diabetes en aning. En person som råkar bära många av de riskhöjande varianterna får ett högt PRS, medan en person med få av dem får ett lågt. Det betyder inte att den med högt score garanterat blir sjuk, utan att den genetiska sannolikheten är förhöjd jämfört med genomsnittet.
Det är viktigt att förstå att ett polygenetiskt riskscore inte är ett öde. Livsstil, miljö och slump spelar ofta minst lika stor roll som generna. Ett högt score kan i bästa fall fungera som en tidig signal som motiverar förebyggande åtgärder, som regelbundna kontroller eller anpassade vanor.
En aktuell begränsning är att de flesta PRS-modeller bygger på data från personer med europeiskt ursprung, vilket gör dem mindre träffsäkra för andra befolkningsgrupper. Inom konsumenttester och forskning används PRS alltmer, men tolkningen kräver eftertanke. Ett riskscore beskriver sannolikheter på gruppnivå och bör alltid ses som ett komplement till sjukdomshistoria i familjen och bedömning av vårdpersonal, inte som en definitiv diagnos.