Positiv selektion

Positiv selektion, ibland kallad riktad selektion, är en av drivkrafterna bakom evolutionen. När en ny mutation uppstår i arvsmassan är den oftast antingen neutral eller skadlig. I sällsynta fall ger mutationen däremot bäraren en fördel, till exempel bättre förmåga att hantera kyla, smälta viss föda eller stå emot en sjukdom. Då tenderar individer med varianten att överleva och få fler barn, och eftersom de för varianten vidare blir den successivt vanligare. Detta kallas att varianten är under positiv selektion.

Processen står i kontrast till negativ selektion, som rensar bort skadliga varianter, och till neutral drift, där varianter ökar eller minskar i frekvens slumpmässigt utan att påverka överlevnaden. Ett kännetecken för positiv selektion är att en fördelaktig variant kan spridas snabbt och dra med sig närliggande DNA-avsnitt på samma kromosom, något genetiker kallar en selektiv svepning.

Ett klassiskt och välstuderat exempel är laktostolerans. Hos de flesta däggdjur slutar kroppen producera enzymet laktas efter avvänjningen, eftersom mjölk då inte längre ingår i kosten. Hos människor som började hålla boskap och dricka mjölk uppstod en genvariant nära genen LCT som gör att laktasproduktionen fortsätter upp i vuxen ålder. I befolkningar med lång tradition av mejerihållning, bland annat i norra Europa, gav denna variant en näringsfördel. Den spred sig därför kraftigt under några tusen år och är idag mycket vanlig i Sverige, ett tydligt avtryck av positiv selektion.

Andra ofta nämnda exempel är varianter kopplade till anpassning till hög höjd hos folkgrupper i Tibet och Anderna, samt hudpigmentering som anpassats till olika solintensitet.

För släktforskare och den som tar ett DNA-test är positiv selektion mest intressant som bakgrund. Den hjälper till att förklara varför vissa egenskaper och varianter är ovanligt vanliga i specifika regioner och folkgrupper. Det påverkar i sin tur mönstren i den arvsmassa vi bär. Att förstå begreppet ger en djupare bild av hur de DNA-segment vi ärver har formats av tusentals år av urval, inte bara av enskilda anor i ett släktträd.