Relationsuppskattning

När du tar ett autosomalt DNA-test jämförs ditt DNA med andra testade personer i databasen. Ju mer DNA ni delar, desto närmare är ni sannolikt släkt. Mängden delat DNA mäts i centimorgan (cM), en enhet som beskriver hur långa de matchande segmenten är. En förälder och ett barn delar omkring 3 400 cM, medan en kusin i genomsnitt delar runt 850 cM och en syssling betydligt mindre.

Eftersom arvet av DNA är slumpmässigt går det sällan att peka ut ett enda exakt släktskap. Samma mängd delat DNA kan motsvara flera olika relationer. Ett konkret exempel: om du delar omkring 1 750 cM med en match kan personen vara din halvsyskon, far- eller morförälder, barnbarn, faster eller morbror. Alla dessa relationer ligger inom samma intervall av delat DNA, och därför presenterar testföretagen en relationsuppskattning som ett sannolikt spann.

För att ringa in den faktiska relationen behöver du kombinera DNA-resultatet med annan information. Åldern på din match ger ofta en ledtråd: en person som är trettio år äldre än du är knappast din kusin men kan mycket väl vara en farbror eller faster. Även hur ni hänger ihop med era gemensamma matchningar, hur stora de enskilda segmenten är, och traditionell släktforskning i kyrkböcker och register hjälper till att avgöra vilken av de möjliga relationerna som stämmer.

Många testföretag och verktyg använder statistiska modeller för att räkna ut sannolikheten för olika släktskap. Ett välkänt hjälpmedel är Shared cM Project, en stor sammanställning av verkliga cM-värden mellan personer med kända släktskap. Med hjälp av den kan du själv se hur troligt ett visst släktskap är utifrån den mängd DNA du delar.

Det är viktigt att komma ihåg att en relationsuppskattning är just en uppskattning. Den ger en värdefull utgångspunkt, men den ersätter inte noggrann släktforskning. Ju längre tillbaka i tiden släktskapet ligger, desto större blir osäkerheten, eftersom mängden delat DNA då blir liten och slumpens inverkan större.