Skyddsallel
En skyddsallel är en variant av en gen som minskar risken för en viss sjukdom eller ger ett ökat skydd mot ett specifikt tillstånd. Den är på sätt och vis motsatsen till en riskvariant.
Topplistan: bästa DNA-testen just nu
Uppdaterad- Vårt val
1
FamilyTreeDNA
Bäst för släktforskning- Enda stora testet med Y-DNA och mtDNA
- Hitta släktingar i en databas med ca 2 miljoner
- Svar på 5-8 veckor
4,7/5★★★★★Enastående -
2
MyHeritage DNA
Bäst för svenska släktingar
Svensk sida- Priser i kronor
- Starkast i Norden, ca 8 miljoner testade
- Släktträd och matchningar på samma ställe
4,5/5★★★★★Utmärkt -
3
tellmeGen
Bäst för hälsa och anlag
Svensk sida- 420+ rapporter om hälsa, ursprung och mediciner
- Ingen prenumeration, uppdateringar ingår
- Kod Sibocoach10 ger 10 % på Advanced
4,2/5★★★★★Mycket bra
Våra gener finns i olika varianter som kallas alleler. Vissa alleler ökar risken för en sjukdom, medan andra istället kan ge ett skydd. En skyddsallel är en sådan gynnsam variant som gör att bäraren löper lägre risk att utveckla ett visst tillstånd, eller får en mildare form av det.
Skyddsalleler uppstår genom naturliga mutationer i DNA:t och kan spridas i en befolkning över många generationer, särskilt om de ger en överlevnadsfördel. Genetiker talar därför ibland om att en sådan variant har gynnats av det naturliga urvalet. Det är viktigt att förstå att ett skydd sällan är absolut. En skyddsallel sänker oftast bara sannolikheten, den tar inte bort risken helt. Hur stort skyddet blir beror dessutom på samspelet med andra gener, livsstil och miljö.
Ett välkänt exempel rör genen CCR5. En variant som kallas CCR5-delta32 innebär att en liten del av genen saknas. Personer som ärvt denna variant från båda föräldrarna har ett mycket starkt skydd mot infektion av vissa former av hiv, eftersom viruset får svårare att ta sig in i cellerna. Varianten är vanligast hos personer med nordeuropeiskt ursprung och är ett tydligt exempel på hur en allel kan fungera skyddande.
Ett annat exempel är vissa varianter som verkar minska risken för typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. I forskningen jämför man då stora grupper av människor med och utan sjukdomen för att se vilka genvarianter som är ovanligt vanliga hos de friska.
Inom DNA-test och hälsoinriktad genetik kan skyddsalleler dyka upp i resultaten, men de bör tolkas med försiktighet. Ett kommersiellt test ger sällan hela bilden, och ett rapporterat skydd betyder inte att man är immun. Vill du förstå vad ett resultat innebär för din egen hälsa är det klokt att prata med vården eller en genetisk vägledare.
För släktforskaren är begreppet främst intressant som en pusselbit. Eftersom skyddsalleler ärvs på samma sätt som andra genvarianter kan de följa släktlinjer och berätta något om varifrån dina förfäder kom och hur populationer har anpassat sig genom historien.
