STR-markör (Short Tandem Repeat)
En STR-markör är en plats i arvsmassan där en kort DNA-sekvens upprepas flera gånger i följd. Antalet upprepningar varierar mellan individer, vilket gör STR-markörer mycket användbara inom släktforskning och rättsmedicin.
Förkortningen STR står för Short Tandem Repeat, på svenska ofta kallat korta upprepade sekvenser. Det handlar om korta avsnitt av DNA, vanligtvis två till sex baspar långa, som upprepas om och om igen direkt efter varandra. Ett exempel kan vara sekvensen GATA som upprepas elva gånger på en viss plats i genomet hos en person, medan en annan person har samma sekvens upprepad fjorton gånger på exakt samma plats.
Det är just denna variation i antalet upprepningar som gör STR-markörer så värdefulla. Eftersom antalet upprepningar skiljer sig kraftigt mellan olika människor fungerar varje markör som en slags genetisk räknare. När man undersöker många markörer samtidigt blir den sammanlagda kombinationen närmast unik för varje individ, med undantag för enäggstvillingar.
Användning i släktforskning
Inom genetisk släktforskning används STR-markörer framför allt i Y-DNA-tester, som följer den raka fädernelinjen. Y-kromosomen ärvs nästan oförändrad från far till son, och de STR-värden man mäter bildar en så kallad haplotyp. Två män som har mycket likartade Y-STR-värden delar sannolikt en gemensam manlig anfader. Ju fler markörer som stämmer överens, desto närmare i tid ligger ofta den gemensamma anfadern. Resultaten anges som en lista med siffror, där varje siffra motsvarar antalet upprepningar för en specifik markör.
Skillnad mot SNP
Det är bra att skilja STR-markörer från SNP-markörer. En SNP är en förändring i en enda byggsten i DNA-koden, medan en STR mäter hur många gånger ett helt mönster upprepas. STR-markörer förändras relativt snabbt mellan generationer, vilket gör dem lämpliga för att jämföra släktskap inom de senaste århundradena. SNP-markörer förändras långsammare och passar bättre för att kartlägga djupare, äldre släktled.
Utanför släktforskningen spelar STR-markörer en central roll inom rättsmedicin och faderskapstester. När polisen tar ett så kallat DNA-prov är det ofta just ett urval av STR-markörer som analyseras för att jämföra med spår från en brottsplats. Tekniken är väletablerad, snabb och kräver mycket små mängder DNA, vilket har gjort den till en grundpelare i modern genetisk identifiering.