Translationsstart

När en gen ska uttryckas sker det i två huvudsteg. Först kopieras DNA:t till budbärar-RNA i en process som kallas transkription. Därefter översätts mRNA:t till en kedja av aminosyror i en process som kallas translation. Translationsstarten är ögonblicket då detta andra steg drar igång, och den avgör var i mRNA-sekvensen som proteinbygget faktiskt börjar.

Själva startsignalen är startkodonet AUG. Ett kodon består av tre kvävebaser, och AUG kodar för aminosyran metionin. Det betyder att nästan alla proteiner i kroppen från början har metionin som första aminosyra, även om den ofta klyvs bort senare. Ribosomen, cellens proteinfabrik, känner igen AUG och placerar sig rätt så att efterföljande kodon kan läsas av tre och tre i en bestämd så kallad läsram.

Det räcker dock inte med att hitta vilket AUG som helst. Hos människor och andra organismer finns det signaler i mRNA:t som hjälper ribosomen att välja rätt startpunkt. Runt startkodonet finns ofta en igenkänningssekvens, kallad Kozak-sekvens, som ökar chansen att translationen börjar på rätt ställe. Om ribosomen startar på fel AUG blir hela läsramen förskjuten, och proteinet blir felaktigt eller helt obrukbart.

Ett konkret exempel: tänk dig mRNA-sekvensen ...AUG GCC UAA... Ribosomen fäster vid AUG, lägger till metionin, fortsätter med GCC som ger alanin, och stöter sedan på UAA som är ett stoppkodon. Då avslutas translationen och ett mycket kort protein har bildats. Startpunkten bestämmer alltså exakt vilka tripletter som tolkas som aminosyror.

Inom DNA-tester och genetisk analys är translationsstarten viktig eftersom mutationer just i eller nära startkodonet kan få stora följder. En förändring som förstör ett AUG kan göra att proteinet inte alls kan tillverkas, vilket i sin tur kan kopplas till ärftliga sjukdomar. För släktforskaren är detta sällan något man stöter på direkt, men det är en del av den grundläggande biologi som förklarar hur genvarianter kan ärvas och påverka egenskaper genom generationerna.