Wobble-bas (vobbelposition)

En wobble-bas är den tredje basen i en kodons trippel, där parningen mellan mRNA och tRNA är mindre strikt. Det gör att flera olika kodon kan översättas till samma aminosyra.

Topplistan: bästa DNA-testen just nu

Uppdaterad
  1. Vårt val 1

    FamilyTreeDNA

    Bäst för släktforskning
    • Enda stora testet med Y-DNA och mtDNA
    • Hitta släktingar i en databas med ca 2 miljoner
    • Svar på 5-8 veckor
    4,7/5★★★★★Enastående
  2. 2

    MyHeritage DNA

    Bäst för svenska släktingarSvensk sida
    • Priser i kronor
    • Starkast i Norden, ca 8 miljoner testade
    • Släktträd och matchningar på samma ställe
    4,5/5★★★★★Utmärkt
  3. 3

    tellmeGen

    Bäst för hälsa och anlagSvensk sida
    • 420+ rapporter om hälsa, ursprung och mediciner
    • Ingen prenumeration, uppdateringar ingår
    • Kod Sibocoach10 ger 10 % på Advanced
    4,2/5★★★★★Mycket bra

Den genetiska koden bygger på att DNA och RNA läses i grupper om tre baser, så kallade kodon. Varje kodon motsvarar en aminosyra eller en stoppsignal. Det finns 64 möjliga kodon men bara cirka 20 aminosyror, vilket betyder att flera kodon ofta kodar för samma aminosyra. Denna redundans kallas att koden är degenererad.

Förklaringen till mycket av denna redundans ligger i den tredje basen i kodonet, den så kallade wobble-positionen. När ett tRNA-molekyl med sitt antikodon ska paras ihop med mRNA:t under proteinsyntesen, är de två första baserna avgörande och måste matcha exakt. Den tredje basen tillåter däremot en lösare, mer flexibel parning. Begreppet introducerades av Francis Crick på 1960-talet i hans wobble-hypotes.

Denna flexibilitet innebär att ett och samma tRNA kan känna igen flera olika kodon som skiljer sig endast i den tredje basen. Till exempel kan basen inosin i antikodonet para sig med flera olika baser i mRNA:t, vilket effektiviserar översättningen. Cellen behöver därför färre olika tRNA-molekyler än vad de 61 kodande kodonen annars skulle kräva.

Ett konkret exempel är aminosyran glycin, som kodas av kodonen GGU, GGC, GGA och GGG. De tre första baserna GG är desamma, medan den fjärde positionen, alltså wobble-basen, varierar. Oavsett vilken av dessa fyra varianter som förekommer i genen blir resultatet samma aminosyra och därmed samma protein.

Wobble-basen har betydelse även för släktforskning och studier av mutationer. Eftersom en förändring i den tredje basen ofta inte ändrar vilken aminosyra som bildas, kallas sådana mutationer tysta mutationer eller synonyma mutationer. De påverkar inte proteinet och är därmed oftast neutrala. Forskare kan ändå använda dessa förändringar för att spåra släktskap och evolutionära linjer, eftersom de ackumuleras över tid utan att störa organismens funktion. På så sätt fungerar wobble-positionen som en värdefull markör i molekylär evolution och fylogenetiska analyser.