Zygot

Ordet zygot kommer från grekiskans zygotos, som betyder "sammanfogad". Det beskriver mycket träffande vad som händer vid befruktningen: två könsceller, en äggcell från modern och en spermie från fadern, smälter samman till en enda cell. Denna cell är zygoten, och den bär på hela det genetiska bygget för en kommande människa.

Varje könscell innehåller bara hälften av den normala kromosomuppsättningen, alltså 23 kromosomer. När de förenas i zygoten återställs det fulla antalet på 46 kromosomer, fördelade i 23 par. Ett kromosompar i varje par kommer från modern och det andra från fadern. Det är just denna sammanblandning som gör att ett barn ärver egenskaper från båda föräldrarna, men ändå blir en helt unik individ.

Ett konkret exempel: tänk dig att moderns äggcell bär en kromosom med anlag för bruna ögon, medan faderns spermie bär en kromosom med anlag för blå ögon. I zygoten möts dessa anlag, och beroende på hur de samverkar avgörs så småningom vilken ögonfärg barnet får. Redan i denna allra första cell är alltså mycket av barnets genetiska framtid bestämd, även om miljö och slump också spelar roll under uppväxten.

Kort efter befruktningen börjar zygoten dela sig. Den delar sig i två celler, sedan fyra, åtta och så vidare. Detta är upptakten till en lång utvecklingsprocess som leder fram till ett embryo och senare ett foster. Trots att antalet celler snabbt ökar bär nästan varje cell i kroppen med sig samma DNA som fanns redan i den ursprungliga zygoten.

För släktforskning och DNA-tester är zygoten intressant eftersom den markerar exakt det ögonblick då två släktlinjer förenas genetiskt. Den arvsmassa du bär på i dag kan i princip spåras tillbaka till den zygot du en gång var. Begreppet är också grunden för termer som monozygotisk (enäggstvillingar, som uppstår ur en enda zygot) och dizygotisk (tvåäggstvillingar, från två separata zygoter), vilket har betydelse när man tolkar släktskap och DNA-matchningar mellan tvillingar.