Genmutation kan låsa hjärnan i en gammal verklighet vid schizofreni

En av de mest svårfångade aspekterna av schizofreni är att drabbade ofta håller fast vid uppfattningar och beslut även när omständigheterna förändras. Nu visar en ny studie att en specifik genmutation kan ligga bakom denna oförmåga att anpassa sig, genom att störa en hjärnkrets som är central för flexibelt beslutsfattande.

Forskarna studerade möss som bar på den aktuella mutationen. Djuren uppvisade ett tydligt mönster: de fortsatte att göra samma val som tidigare lönat sig, trots att förutsättningarna hade ändrats och det gamla beteendet inte längre gav någon belöning. Med andra ord fastnade de i föråldrade strategier i stället för att uppdatera sitt agerande utifrån ny information.

Nervbanan mellan talamus och pannlob

Genom att kartlägga vad som hände i hjärnan kunde forskarna spåra problemet till en viktig förbindelse mellan talamus och prefrontala cortex, alltså pannloben. Talamus fungerar ofta som en slags omkopplingsstation för signaler i hjärnan, medan prefrontala cortex är avgörande för planering, omdöme och förmågan att väga olika handlingsalternativ mot varandra. När kommunikationen i denna bana störs blir det svårt att frigöra sig från invanda mönster.

Det mest uppmuntrande resultatet kom när forskarna återaktiverade just denna krets. Då återgick mössens beteende till det normala, och de kunde åter anpassa sina val efter de nya förutsättningarna. Det tyder på att svårigheterna inte är permanenta utan kan påverkas om man riktar in sig på rätt mekanism.

Hopp om nya behandlingar

Fynden är intressanta eftersom dagens läkemedel mot schizofreni ofta dämpar symtom som hallucinationer och vanföreställningar, men hjälper sämre mot de mer grundläggande svårigheterna med tänkande och flexibilitet. Genom att peka ut en konkret nervbana och visa att den går att påverka öppnar studien för helt nya behandlingsstrategier som riktar sig mot själva orsaken snarare än bara symtomen.

Det är samtidigt viktigt att betona att resultaten kommer från djurförsök. Möss och människor skiljer sig åt på många sätt, och vägen från grundforskning till färdig behandling är lång. Schizofreni är dessutom en komplex sjukdom där många olika gener och miljöfaktorer samverkar, så en enskild mutation ger sällan hela förklaringen.

Likväl bidrar studien med en viktig pusselbit. Den kopplar ihop en genetisk förändring med en avgränsad krets i hjärnan och med ett konkret beteende, vilket är ovanligt tydligt inom psykiatrisk forskning. Att forskarna dessutom lyckades vända beteendet genom att aktivera kretsen stärker tanken att det handlar om en orsakssamband och inte bara en slumpmässig samvariation.

Om liknande mekanismer kan bekräftas hos människor skulle det kunna leda till mer träffsäkra metoder för att hjälpa personer som lever med schizofreni att lättare orientera sig i en föränderlig verklighet.