Aktuella nyheter om DNA, genetik och släktforskning - nya studier, rättsfall och upptäckter, sammanfattade på svenska av DNA-magasinet.
Ny forskning på uråldriga tänder och mänskligt DNA antyder att moderna människor i norra Eurasien sällan åt insekter, medan neandertalarna kan ha gjort det betydligt oftare. Vår aversion mot att tugga i sig kryp kan alltså ha djupa rötter.
28 augusti 2026En omfattande genomanalys av tusentals djurarter visar att kromosomer inte förändras slumpmässigt. I stället tycks evolutionen följa ett begränsat antal enkelriktade vägar som bevarat spår av över 600 miljoner års historia.
Efter flera år av ovisshet har mannen som påträffades död i en övergiven stuga utanför Värnamo äntligen kunnat identifieras. Det avgörande genombrottet kom genom DNA-analys.
Med hjälp av artificiell intelligens har forskare kartlagt en av de genetiska signaler som styr när en gen slås på. Fyndet kan göra det lättare att förstå hur skadliga mutationer påverkar oss.
Japanska forskare har visat att pyttesmå silverpartiklar kan klippa DNA med hög precision och göra sammanfogningen av genetiska fragment upp till fem gånger effektivare. Genombrottet kan på sikt förenkla bygget av stora DNA-sekvenser för allt från genterapi till nya grödor.
En ny DNA-studie av 142 personer från sen vikingatid och medeltid visar att människor som begravdes tillsammans oftast inte var nära besläktade. Resultaten rubbar en av arkeologins mest självklara tolkningar av gemensamma gravar.
En genvariant som moderna människor ärvt från neandertalarna för runt 47 000 år sedan tycks påverka muskelmassan än i dag. Fynden kommer från forskare vid Karolinska institutet i samarbete med flera internationella lärosäten.
Ett av världens mest omtvistade tygstycken bär på fler hemligheter än forskarna anat. Ny DNA-analys av Turins svepning har blottlagt en oväntad blandning av mänskliga släktlinjer, mikrober, växter, djur och till och med korall.
En DNA-analys visar att vargen som sköts utanför Vaggeryd var samma tik som två veckor tidigare hade dödat två får på en gård i området. Fyndet visar hur genetiska metoder allt oftare används för att kartlägga enskilda vilda djur.
Nya analyser av det mänskliga arvsmassan visar att vi bär spår från minst två utdöda människogrupper som forskarna aldrig har kunnat identifiera i fossil. Fynden ritar om bilden av hur vår art blev till.
Istället för att helt stänga av den sjukdomsalstrande genen har forskare finjusterat den med hjälp av CRISPR-teknik. Metoden minskade mängden giftiga proteinfragment och lindrade symtomen i musmodeller av Huntingtons sjukdom.
En omfattande genetisk kartläggning av miljontals personer har identifierat 26 riskområden i arvsmassan som är förknippade med fibromyalgi. Flera av dem påverkar hjärnans och nervernas funktion, vilket stärker bilden av sjukdomen som neurologiskt förankrad.
Forskare har tagit fram en detaljerad atlas som på encellsnivå kombinerar två avgörande lager av genetisk information. Kartläggningen ger den typ av märkta träningsdata som artificiell intelligens länge saknat.
Genetiska analyser av invånarna i den väldiga forntida staden Shimao i norra Kina visar hur ett av Östasiens tidigaste komplexa samhällen var uppbyggt. Befolkningen bestod till stor del av lokala jordbrukare, men bar också spår av kontakter med avlägsna folkgrupper.
Ett vanligt DNA-test blottlade ett misstag som gjordes för nästan fyra decennier sedan. Två män från USA fick veta att de blivit förväxlade som nyfödda och nu riktas skarp kritik mot sjukhuset.
Test som mäter kroppens biologiska ålder via DNA säljer allt bättre. Men medan forskningen har mycket att vinna, bör den enskilda konsumenten läsa resultatet med skepsis.
Ett test för att mäta biologisk ålder kan komma med oväntade tillägg. Vad händer när analysen avslöjar en riskfaktor du helst hade sluppit känna till?
Hundratusentals ukrainare väntar på besked om nära och kära som stupat, tillfångatagits eller försvunnit i kriget. Nu satsar landet på snabbare DNA-identifiering för att korta den plågsamma väntan.
Forskare har förvandlat ett vanligt kiselchip till en maskin som kan skriva flera olika DNA-sekvenser samtidigt. Metoden bygger på elektricitet och vattenbaserade enzymer och kan bli ett renare alternativ till dagens DNA-tillverkning.
Under medeltiden begravdes barn ofta tillsammans med vuxna, och forskare har länge utgått från att det handlade om nära familjemedlemmar. Nya svenska DNA-analyser tvingar nu fram en helt annan tolkning.
Ett 5000 år gammalt franskt gravmonument bär på ledtrådar till en av Europas mest gåtfulla samhällskollapser. DNA visar att de människor som begravdes före och efter krisen inte var släkt med varandra.
Rubriker om att neandertalmän skulle ha "föredragit" kvinnor från Homo sapiens gör sig bra i pressen, men den genetiska forskningen visar ingenting sådant. Bakom siffrorna döljer sig ett mönster som lika gärna kan förklaras av biologi, migration och sociala strukturer.
Medan de första behandlingarna baserade på genredigering nu tar sig genom kliniska prövningar och mot myndighetsgodkännande, riktar forskarna blicken mot ett ännu större mål: att kunna redigera stora delar av arvsmassan på en gång.
Den framgångsrika behandlingen av spädbarnet KJ med en helt individanpassad CRISPR-terapi har fått läkemedelsbranschen att fundera på en svår fråga: hur kan man tillverka och godkänna behandlingar som bara passar en enda patient?
En sällsynt köttätande bananfluga som inte synts levande på över fyra decennier hjälper nu forskare att förstå hur djurarter förändras när miljön gör det. Nyckeln finns i arvsmassan från ett gammalt museiexemplar.
Brunråttor och husmöss har spridit sig i allt fler bostadsområden, och forskare har länge undrat varför det vanliga giftet inte längre verkar bita på dem. Förklaringen kan ligga i en enda genetisk förändring.
Ett enkelt DNA-test kan hjälpa dig att hitta släktingar du aldrig kände till, från en okänd morfar till bortglömda kusiner på andra sidan Atlanten. Samtidigt kan resultaten avslöja sanningar som vänder upp och ner på familjebilden.
En dansk studie pekar på att kvinnor som fött söner i genomsnitt lever längre än andra mammor. Förklaringen kan ligga i de manliga celler som blir kvar i kroppen efter graviditeten.
Forskare har utvecklat skräddarsydda molekyler som selektivt kan ändra förhållandet mellan normalt och muterat mitokondrie-DNA i celler. Genombrottet öppnar för både bättre forskningsmodeller och nya behandlingar vid mitokondriella sjukdomar.
Ny forskning visar att vissa typer av DNA-skador undgår cellernas reparationssystem och kan finnas kvar i flera år. Det ger skadorna upprepade chanser att skapa mutationer som i värsta fall kan leda till cancer.
Forskare har lyckats förstärka både färg, doft och näringsinnehåll i jordgubbar genom att skruva upp aktiviteten hos en oväntad gen. Det märkliga är att de positiva effekterna kom helt utan baksidor för plantans tillväxt eller fruktens storlek.
En ny genetisk studie visar att den irländska getrasen Old Irish Goat bär på arvsmassa som binder den till djur som levde på ön för omkring 3 000 år sedan. Fynden tyder på en obruten irländsk linje genom årtusenden.
En ny studie på möss visar att gener som normalt lagar fel i arvsmassan spelar en oväntat central roll i den nervcellsskada som präglar Huntingtons sjukdom. Fynden öppnar för helt nya angreppssätt i jakten på behandlingar.
En genetisk förändring som uppstod för omkring 7 000 år sedan ligger till grund för modern hiv-medicin. Nu har forskare lyckats spåra var och när mutationen först dök upp.
Nya genetiska analyser avslöjar hur tioarmade bläckfiskar som bläckfisk och sepia klarade sig genom katastrofala utdöenden genom att gömma sig på djupet. Först långt efteråt exploderade deras mångfald när de erövrade nya livsmiljöer.
Innan en groddplanta kan börja fotosyntetisera är den helt beroende av fettsyror och de små cellstrukturer som bryter ner dem. Nu visar forskning att ett enda protein styr både delning och storlek på dessa strukturer.
Forskare vid Salk Institute har med hjälp av gensaxen CRISPR hittat dolda mikroproteiner som styr hur fettceller växer och lagrar fett. Upptäckten kan öppna dörren till nya och mer träffsäkra behandlingar mot fetma.
I årtionden har solbränna förklarats med skador på cellernas DNA. Nu visar en ny studie att det i stället är molekylen RNA som sätter igång den akuta inflammationen i huden.
Forskare har utvecklat en samling leveranssystem som kan föra in gener i specifika celltyper i hjärnan och ryggmärgen med hög precision. Genombrottet öppnar dörren för framtida genterapier som angriper orsaken till hjärnsjukdomar i stället för att bara dämpa symtomen.
En omfattande DNA-studie av vitvalar i Alaska avslöjar ett oväntat flexibelt parningssystem. Både hanar och honor får ungar med olika partner under sina liv, något som kan stärka artens genetiska motståndskraft.
Forskare vid University of California, Berkeley har hittat en metanbildande mikrob som ibland struntar i ett av cellens viktigaste stoppkommandon. Resultatet blir ett slags genetiskt myntkast där samma kod kan ge upphov till två olika proteiner.
Ny genetisk forskning utmanar bilden av att hela mänskligheten härstammar från en enda urbefolkning i Afrika. Istället tyder allt på att vi uppstod ur flera grupper som under hundratusentals år levde sida vid sida och blandade gener med varandra.
Nya experiment pekar på att upprepade cykler av frysning och upptining på den unga jorden kan ha hjälpt enkla, cellliknande blåsor att växa och fånga upp DNA. Resultaten ger en ny pusselbit till frågan om hur livet en gång uppstod.
Forskare har länge undrat varför bryggerijästen har ovanligt små centromerer. Nu visar en ny studie att dessa livsviktiga delar av kromosomerna troligen byggts upp av så kallade hoppande gener.
En omfattande studie på möss visar att vissa egenskaper förs vidare till nästa generation på sätt som strider mot klassisk genetik. Forskarna hittade hundratals fall där kemiska markörer på DNA:t betedde sig oväntat.
Forskare vid Helsingfors universitet har avslöjat en oväntad maktkamp i växtens celler: mitokondrierna kan aktivt dra till sig syre från kloroplasterna och på så sätt påverka både fotosyntesen och hur växten hanterar stress.
I en omfattande genetisk studie har forskare kartlagt nästan 500 tumörer från katter världen över. Resultaten avslöjar slående likheter mellan cancer hos katter, hundar och människor.
Forskare vid University of Michigan menar att fördelaktiga mutationer är betydligt vanligare än man länge trott. Fyndet utmanar en av evolutionsbiologins mest inflytelserika idéer om att de flesta bestående genetiska förändringar är neutrala.
Länge trodde forskare att arvsmassan i ett befruktat ägg var en formlös klump som ordnade sig först när embryots gener aktiverades. Ny forskning visar att verkligheten är den motsatta: DNA:t är noggrant uppbyggt i tre dimensioner långt innan det avgörande startögonblicket.
Forskare har identifierat en genmutation som tycks förklara varför personer med schizofreni har svårt att uppdatera sin bild av verkligheten. Upptäckten pekar mot en specifik nervbana i hjärnan och väcker hopp om nya behandlingar.
Forskare har avslöjat hur bakterier styr starten på sin celldelning. Nyckeln är ett protein som måste böjas och delvis falla samman för att kunna sätta igång rätt gener.
Den berömda larven som ligger på botten i många mezcalflaskor har länge varit ett mysterium. Nu har genetisk analys gett ett tydligt svar - och samtidigt väckt frågor om hållbarhet.
Forskare har hittat en uppsättning gener som styr regenerering hos salamandrar, fiskar och möss. Upptäckten kan på lång sikt öppna dörren för behandlingar där skadade lemmar ersätts med levande vävnad i stället för proteser.
Genom en banbrytande provrörsteknik som kombinerar arvsmassa från tre personer har åtta barn fötts i Storbritannien utan de allvarliga mitokondriesjukdomar som annars hade ärvts från mamman. De tidiga resultaten beskrivs som mycket lovande.
En kedja av bara tre aminosyror visade sig minska svårighetsgraden av psoriasis när den smordes på huden i en mjukgörande kräm. Effekten var jämförbar med den hos en vanlig steroidkräm.
Koalan har genomlevt en dramatisk populationskollaps som lämnade arten med farligt låg genetisk variation. Ny genomforskning visar att den snabba återhämtningen faktiskt kan reparera delar av skadan i arvsmassan.
I Malawisjön har hundratals arter av ciklider uppstått på rekordtid. Forskare tror nu att hemligheten ligger i sektioner av arvsmassan som vänts åt motsatt håll och låser fast fördelaktiga genkombinationer.
Cyanobakterier, mikroberna som en gång fyllde jordens atmosfär med syre, fortsätter att förvåna. Nu visar forskning att ett molekylärt system som tidigare delade upp DNA i stället har byggts om till något helt annat: en struktur som formar själva cellen.
Ett enda protein visar sig vara helt avgörande för att malariaparasiten ska kunna föröka sig. Upptäckten kan bana väg för helt nya läkemedel mot en av världens dödligaste sjukdomar.
Forskare har upptäckt att vissa av cellens vätskeliknande droppar inte är formlösa klumpar, utan stöttas upp av ett finmaskigt nätverk av proteintrådar. Fyndet kan på sikt öppna helt nya angreppssätt mot både cancer och ALS.
Med hjälp av fluorescerande molekyler kan forskare nu följa kolesterolets rörelser inuti levande celler i detalj. Tekniken kan bli en nyckel till att förstå hur störd fettbalans bidrar till Alzheimers sjukdom.
Forskare har avslöjat en överraskande mekanism bakom hur den ärftliga genmutationen vid Huntingtons sjukdom leder till att hjärnceller dör. Fyndet förändrar bilden av den dödliga sjukdomen och pekar mot nya sätt att bromsa eller rentav förhindra den.
Forskare har hittat ett enormt dolt arkiv av reglerande växt-DNA som bevarats sedan tiden då de första landväxterna utvecklades. Genom att jämföra hundratals växtgenom kartlades fler än 2,3 miljoner genetiska kontrollsekvenser.
En ny metod låter forskare använda ljus för att vägleda proteiners utveckling i levande celler. Resultatet är proteiner som kan känna av olika färger, byta tillstånd vid rätt tillfälle och till och med fungera som små biologiska beslutskretsar.
Ett ovanligt välbevarat skelett av en Edmontosaurus från South Dakota har gett forskare något de länge trott var omöjligt: spår av ursprungliga proteiner i förstenat ben. Fyndet utmanar den gängse uppfattningen att all organisk substans försvinner under fossiliseringen.
Under ett rutinexperiment med en ny sekvenseringsmetod snubblade forskare över en encellig organism med en genetisk kod som trotsar reglerna som styr nästan allt liv på jorden. Fyndet ifrågasätter sådant vi länge trott oss veta om hur gener läses av.
Forskare har upptäckt att genen Asah1 spelar en avgörande skyddande roll mot att icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom utvecklas till allvarligare leverskador. Fyndet öppnar dörren för helt nya behandlingsstrategier.
Vår arvsmassa innehåller stora mängder rörliga DNA-segment som kan ställa till med skada om de aktiveras. Ny forskning visar att cellerna bygger upp ett helt nätverk av proteiner för att tysta dessa potentiellt farliga gener.
En ny typ av fettmolekyler kan göra läkemedel baserade på mRNA och genredigering betydligt mer effektiva. Nyckeln är att hjälpa de små partiklarna att ta sig ut ur en cellulär fälla som annars bryter ner dem.
Snöflugan har utvecklat en imponerande arsenal av knep för att överleva temperaturer som skulle frysa de flesta andra insekter ihjäl. Forskare har nu kartlagt hur djuret klarar köld genom allt från frostskyddsproteiner till egen värmeproduktion.
Ny forskning pekar ut enzymet ELOVL2 som en nyckelspelare när de vita blodkropparna åldras. När enzymets aktivitet sjunker tycks åldrandet i immunförsvaret skynda på och gener som kopplas till blodcancer förändras.
Forskare har tagit fram en ny typ av hydrogel byggd av DNA som kan frisätta läkemedel långsamt och kontrollerat. Tekniken kan göra framtidens behandlingar både enklare och billigare att tillverka.
Forskare har flyttat en livslängdsgen från den ovanligt långlivade nakenråttan in i möss. Resultatet blev djur som levde längre, fick mindre inflammation och bättre skydd mot cancer.
När en cellsdelning misslyckas kan resultatet bli en cell med dubbelt så mycket arvsmassa. Ny forskning visar att alla sådana misstag inte är lika farliga och att det kan ha stor betydelse för vår förståelse av cancer och åldrande.
Två genetiska instruktioner kan se likadana ut men ändå behandlas helt olika av cellen. Nu visar forskning att cellerna har ett inbyggt kvalitetsfilter som känner igen och stänger ner de svagaste budskapen.
Forskare vid Northwestern University har utvecklat en ny typ av nanopartikel som hjälper gensaxen CRISPR att ta sig in i celler både säkrare och mer effektivt. Resultatet är tredubblad träffsäkerhet och betydligt mindre skadliga biverkningar.
Forskare har utvecklat en ny metod där små guldpartiklar förses med streckkoder av DNA. Tekniken kan på sikt göra det möjligt att rikta cancerbehandling mot exakt rätt celler.
Ett forskarlag har byggt ett leveranssystem som fraktar CRISPR-baserade genredigeringsverktyg in i levande celler betydligt effektivare än tidigare. Tekniken har redan återställt synen hos blinda möss.