Linkage disequilibrium (kopplingsojämvikt)
Linkage disequilibrium, på svenska kopplingsojämvikt, beskriver hur vissa varianter i arvsmassan tenderar att nedärvas tillsammans oftare än slumpen förutsäger. Fenomenet är en grundbult i moderna DNA-tester och genetisk forskning.
Vårt DNA är uppdelat på kromosomer, och längs varje kromosom sitter en lång rad av genetiska markörer. När könsceller bildas blandas kromosomerna genom en process som kallas rekombination, där bitar byter plats mellan kromosompar. Markörer som ligger långt ifrån varandra separeras ofta vid denna omblandning, medan markörer som sitter tätt intill varandra nästan alltid följs åt. Just denna tendens att ärvas i samma paket kallas linkage disequilibrium.
Namnet kan vara förvirrande. Ordet "linkage" syftar på att markörerna är fysiskt kopplade på samma kromosom, och "disequilibrium" betyder att deras kombinationer förekommer i andra proportioner än vad ren slump skulle ge. Om två varianter vore helt oberoende av varandra skulle de befinna sig i jämvikt. När de istället uppträder tillsammans oftare än väntat råder ojämvikt.
Ett konkret exempel: tänk dig två närliggande positioner i DNA där den ena kan vara A eller G och den andra C eller T. Om kombinationen A-C nästan alltid förekommer ihop, medan G-T är det vanliga alternativet, så är dessa positioner i stark kopplingsojämvikt. Genom att läsa av den ena positionen kan man med god säkerhet gissa den andra.
Denna egenskap utnyttjas flitigt i praktiken. DNA-test för släktforskning och GWAS-studier (genomvida associationsstudier) läser inte av varje enskild bokstav i arvsmassan, utan ett urval av cirka 600 000 till en miljon markörer som kallas SNP:ar. Tack vare kopplingsojämvikt kan man sedan dra slutsatser om de miljontals positioner som inte mättes direkt, en metod som kallas imputering. Detta gör testerna både billigare och kraftfullare.
För släktforskaren har fenomenet en viktig praktisk konsekvens. Eftersom hela DNA-segment ärvs i block, kan man identifiera delade segment mellan släktingar. Ju längre och mer intakt ett gemensamt segment är, desto närmare i tid ligger den gemensamma anan, eftersom segmenten bryts ner av rekombination över generationerna. Linkage disequilibrium är därför inte bara ett teoretiskt begrepp utan något som direkt påverkar hur matchningar tolkas i ett DNA-test.