Megabas (Mb)
En megabas är en måttenhet för längden på DNA och motsvarar en miljon baspar. Begreppet förkortas Mb och används för att beskriva storleken på kromosomer, gener och DNA-segment.
DNA är uppbyggt av byggstenar som kallas baser, och dessa sitter ihop i par genom de två trådarna i den välkända dubbelspiralen. Eftersom mänskligt DNA innehåller enorma mängder sådana baspar behövs praktiska enheter för att mäta längder. En megabas motsvarar en miljon baspar och skrivs ofta som Mb. För mindre avstånd används kilobas (kb), som är tusen baspar, medan hela arvsmassan brukar anges i miljarder baspar.
För att sätta storleken i perspektiv: hela det mänskliga genomet består av ungefär 3 200 megabaser, alltså cirka 3,2 miljarder baspar fördelade på 23 kromosompar. Den största kromosomen, kromosom 1, är runt 249 megabaser lång, medan de minsta kromosomerna ligger på under 50 megabaser. En enskild gen kan variera kraftigt, från några få kilobaser till flera hundra kilobaser.
Varför megabas är viktigt i släktforskning
Inom genetisk släktforskning anges ofta DNA-matchningar inte i megabaser utan i en närbesläktad enhet som heter centimorgan (cM), som mäter genetiskt avstånd. Megabaser handlar däremot om den fysiska längden längs kromosomen. Skillnaden är viktig: centimorgan beskriver hur ofta nedärvning bryts genom rekombination, medan megabaser beskriver det rent fysiska avståndet. På vissa delar av kromosomerna sker rekombination oftare, vilket gör att förhållandet mellan megabas och centimorgan inte är konstant.
När du tittar i en kromosomvisare hos ett DNA-testföretag kan du ibland se segmentens positioner angivna i baspar eller megabaser. Då anger start- och slutpositionen var på kromosomen ett delat segment med en släkting finns.
Ett konkret exempel
Tänk dig att du delar ett DNA-segment med en matchning som sträcker sig från position 20 000 000 till 45 000 000 på kromosom 4. Det betyder att segmentet är 25 miljoner baspar långt, alltså 25 megabaser. Ett så stort sammanhängande segment tyder på ett relativt nära släktskap, eftersom långa segment ärvs i sin helhet under få generationer innan rekombinationen hinner bryta upp dem i mindre bitar.
Megabas är alltså en grundläggande enhet som hjälper både forskare och släktforskare att navigera i arvsmassans storskaliga landskap.