Polyploidi
Polyploidi innebär att en organism har fler än två fullständiga uppsättningar av sina kromosomer i varje cell, i stället för det vanliga dubbla (diploida) tillståndet.
De flesta djur, inklusive människan, är diploida. Det betyder att vi bär två uppsättningar kromosomer, en från modern och en från fadern. Hos människan ger detta 23 kromosompar, alltså totalt 46 kromosomer. Vid polyploidi finns i stället tre, fyra eller ännu fler kompletta kromosomuppsättningar i cellerna. Beroende på antalet talar man om triploid (tre uppsättningar), tetraploid (fyra) och så vidare.
Polyploidi uppstår oftast genom fel under celldelningen, antingen vid bildningen av könsceller eller tidigt i fosterutvecklingen. Om en könscell av misstag behåller en dubbel uppsättning kromosomer kan en befruktning leda till ett extra kromosomset hos avkomman.
Fenomenet är extremt vanligt i växtvärlden och har varit en kraftfull motor i växternas utveckling. Många av våra viktigaste grödor är polyploida. Ett konkret exempel är vetet: det moderna brödvetet är hexaploitt, vilket betyder att det bär sex kromosomuppsättningar som härstammar från korsningar mellan flera vilda gräsarter. Denna fördubbling av arvsmassan gav större kärnor och högre avkastning, något som människan dragit nytta av i tusentals år. Även jordgubbar, potatis och bananer är exempel på polyploida växter.
Hos däggdjur och människor är polyploidi däremot nästan alltid oförenligt med liv. Ett triploitt foster med 69 kromosomer utvecklas mycket sällan till en levande individ utan leder oftast till tidigt missfall. Detta beror på att den känsliga balansen i hur gener uttrycks rubbas när hela uppsättningar dubbleras.
Det är värt att skilja polyploidi från aneuploidi, som innebär att antalet enstaka kromosomer avviker, till exempel en extra kopia av kromosom 21 vid Downs syndrom. Vid polyploidi handlar det om hela uppsättningar, medan aneuploidi rör enskilda kromosomer.
För släktforskaren har polyploidi liten praktisk betydelse, eftersom vanliga DNA-tester bygger på människans diploida arvsmassa. Begreppet är ändå viktigt för att förstå genetikens grunder och hur arvsmassan kan förändras genom evolutionens lopp, särskilt inom växtförädling och biologisk forskning.