Privat SNP

En SNP (single nucleotide polymorphism) är en förändring i en enda byggsten i DNA-koden. När en sådan mutation uppstår ärvs den vidare till kommande generationer. De flesta SNP:er som används inom släktforskning är gamla och delas av tusentals människor, vilket gör det möjligt att dela in mänskligheten i haplogrupper och grenar på ett gemensamt släktträd.

En privat SNP är motsatsen: en mutation som hittills bara observerats hos en person eller hos ett fåtal mycket nära släktingar. Den kallas privat just därför att den inte är allmänt spridd. Ofta handlar det om en relativt ung mutation som uppstått under de senaste århundradena och som ännu inte hunnit eller kunnat spåras hos andra testade personer.

Privata SNP:er är vanligast vid analys av Y-DNA, alltså den manliga könskromosomen som ärvs nästan oförändrat från far till son. När en man gör ett heltäckande Y-test, exempelvis Big Y, hittar laboratoriet ofta en handfull SNP:er som ingen tidigare testperson har. Dessa placeras då på en preliminär gren längst ut på trädet, ibland kallad en terminal SNP.

Ett konkret exempel: Anders gör ett Big Y-test och får fem privata SNP:er. Så länge ingen annan delar dem berättar de bara att han tillhör en mycket liten gren. Men om hans avlägsna släkting Bengt senare testar sig och visar sig dela tre av dessa fem SNP:er, är de inte längre privata. De får ett officiellt namn och bildar en ny gren på det offentliga trädet. De återstående två SNP:erna förblir privata för Anders, vilket betyder att de uppstått närmare honom i tid än grenen där han och Bengt möts.

På så sätt fungerar privata SNP:er som en sorts reserv av framtida grenar. Ju fler människor som testar sig, desto fler privata varianter förvandlas till delade och kan användas för att finjustera släktskap och tidsdjup. För släktforskaren är antalet privata SNP:er också en grov fingervisning om hur väl testad ens egen linje är: många privata varianter tyder ofta på att få nära släktingar ännu har testats.