Variant of uncertain significance (VUS)
En variant av oklar betydelse, ofta förkortad VUS, är en genetisk förändring där man ännu inte vet om den påverkar hälsan eller inte. Den är varken klassad som ofarlig eller som sjukdomsorsakande.
När ett DNA-test analyseras letar man efter förändringar i arvsmassan, så kallade varianter. Varje variant brukar klassificeras på en skala från ofarlig till sjukdomsorsakande. En variant of uncertain significance hamnar mitt emellan: det finns helt enkelt inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att avgöra om den har någon betydelse för personens hälsa.
Klassificeringen följer ofta en femgradig skala. De två yttersta nivåerna är benign (ofarlig) och sannolikt benign, medan de allvarliga ändarna kallas patogen (sjukdomsorsakande) och sannolikt patogen. En VUS placeras i mitten, eftersom forskarna saknar underlag för att dra slutsatser åt något håll.
Orsaken till osäkerheten är ofta att varianten är sällsynt. Om bara ett fåtal personer i världen bär på den finns det inte tillräckligt med data för att se ett samband med sjukdom. Det kan också saknas studier som visar hur just den förändringen påverkar genens funktion.
Ett konkret exempel
Tänk dig att en kvinna gör ett gentest av BRCA1, en gen kopplad till ärftlig bröst- och äggstockscancer. Testet hittar en variant som aldrig tidigare beskrivits i den medicinska litteraturen. Eftersom ingen vet om den är skadlig rapporteras den som en VUS. Det betyder inte att hon har en förhöjd risk, men inte heller att hon är fri från risk. I praktiken bör en sådan VUS oftast inte ligga till grund för medicinska beslut, som förebyggande operationer.
Klassificeringen kan ändras
Det viktiga att förstå är att en VUS inte är ett permanent svar. I takt med att fler människor testas och forskningen går framåt får man mer information. En variant som idag är oklar kan om några år omklassificeras till ofarlig eller, mer sällan, till sjukdomsorsakande. Därför kan det vara klokt att hålla kontakt med en genetisk vägledare eller läkare och uppdatera sig med jämna mellanrum.
För den som gör DNA-test av nyfikenhet eller för släktforskning är VUS sällan något att oroa sig för. Begreppet blir däremot centralt vid medicinska gentester, där tolkningen av varje variant har stor praktisk betydelse.