Så kan DNA avslöja en okänd gärningsmans ålder

När polisen står med ett DNA-spår från en brottsplats men saknar träff i register, har utredningen länge kört fast. Nu tas ytterligare ett steg framåt inom det som brukar kallas fördjupad forensisk DNA-analys. Enligt uppgifter ska svensk polis under senhösten börja använda en metod som gör det möjligt att uppskatta en okänd persons ålder utifrån ett biologiskt spår. Syftet är att smalna av utredningar i särskilt allvarliga ärenden.

Grunden för åldersbestämning ligger i något som kallas epigenetik. Till skillnad från den vanliga DNA-profil som används vid registerträffar, där man tittar på specifika markörer för att matcha en person, undersöker epigenetiken hur DNA:t regleras och används i cellerna. Själva DNA-sekvensen förändras normalt inte genom livet, men kemiska markörer som styr vilka gener som är aktiva kan förändras med åldern.

Den viktigaste mekanismen kallas DNA-metylering. Det handlar om små kemiska grupper som fäster på bestämda platser i arvsmassan. Forskning har visat att metyleringsmönstret på vissa positioner förändras på ett förutsägbart sätt när vi blir äldre. Genom att mäta metyleringsgraden på ett antal utvalda platser kan man därför räkna fram en biologisk ålder, ofta med några års felmarginal. Det är denna princip som ligger bakom så kallade epigenetiska klockor.

Det är viktigt att förstå vad metoden gör och inte gör. En åldersuppskattning pekar inte ut en enskild individ. Den ger utredare en ledtråd, till exempel att spåret sannolikt kommer från en person i en viss åldersspann. Tillsammans med annan information kan det hjälpa polisen att prioritera och utesluta uppslag. Liknande fördjupade analyser kan även ge indikationer om till exempel biogeografiskt ursprung eller vissa yttre drag, men resultaten är sannolikhetsbedömningar, inte facit.

Den här typen av teknik ska inte förväxlas med forensisk genetisk genealogi, där man jämför ett spår mot DNA-databaser för släktforskning för att hitta släktingar och steg för steg ringa in en möjlig gärningsman. Åldersbestämning genom metylering handlar i stället om att läsa ut egenskaper direkt ur själva spåret, utan att jämföra mot andras DNA.

Att tekniken riktas mot de grövsta brotten är ingen slump. Fördjupade DNA-analyser väcker frågor om integritet, eftersom de kan avslöja mer om en person än en vanlig DNA-profil. Därför omgärdas användningen av tydliga juridiska ramar, och det finns skäl att vara försiktig med hur resultaten tolkas. En felmarginal på flera år kan spela stor roll i en utredning.

För den som är intresserad av släktforskning och DNA är utvecklingen ett tydligt exempel på hur samma grundläggande teknik, analys av arvsmassan, används på vitt skilda sätt. Där konsumenttester söker släktskap och ursprung, används den forensiska varianten för att läsa ut biologiska ledtrådar. Gemensamt är att resultaten alltid bör tolkas som sannolikheter, aldrig som absoluta sanningar.