Gamet (könscell)

En gamet är den specialiserade cell som krävs för fortplantning. Hos människan finns två sorters gameter: äggceller hos kvinnan och spermier hos mannen. Det som gör gameterna unika är att de bara innehåller en uppsättning kromosomer. De är haploida, vilket betyder att de bär 23 kromosomer var, till skillnad från kroppens vanliga celler som är diploida och innehåller 46 kromosomer fördelade i 23 par.

Gameterna bildas genom en särskild celldelning som kallas meios. Under meiosen halveras antalet kromosomer, så att varje gamet får exakt en kromosom ur varje par. Vid befruktningen smälter en äggcell och en spermie samman och bildar en så kallad zygot. Då återställs det dubbla antalet kromosomer: 23 från modern och 23 från fadern blir tillsammans 46. På så sätt får barnet hälften av sin arvsmassa från varje förälder.

Ett konkret exempel: Anta att en blivande pappa bär på en kromosom med genvarianten för bruna ögon och en med genvarianten för blå ögon. När hans spermier bildas hamnar bara den ena av dessa varianter i varje enskild spermie. Vilken som följer med är till stor del slumpmässig. Det förklarar varför syskon kan ärva olika egenskaper trots att de har samma föräldrar, och varför ingen kombination av arvsanlag är exakt den andra lik.

En viktig detalj i sammanhanget är ett biologiskt fenomen som kallas överkorsning, eller rekombination. Under meiosen byter kromosomerna i ett par bitar med varandra innan gameten bildas. Det innebär att varje gamet inte bara får en slumpmässig blandning av hela kromosomer, utan även en helt ny kombination av arvsanlag på varje enskild kromosom.

För släktforskning och DNA-tester är detta centralt. Eftersom varje gamet bär en unik blandning av förälderns DNA, ärver vi inte exakt 25 procent från varje far- och morförälder, utan andelarna varierar. Det är just denna slumpmässiga nedärvning som gör att DNA-matchningar mellan släktingar blir svagare ju längre bort i släktträdet man kommer.